Antagna vid årsmöte den 16 juli 2011. Senast uppdaterat juni 2020.
Vad är vägen?
Vägen är en enskild väg till skillnad från allmänna vägar. Vägen är samfälld dvs att äganderätten och därtill hörande nyttjanderätt endast tillkommer fastigheterna längs vägen med vissa bivägar. Undantag gäller för den tid under året då vintervägbidrag utgår då Trafikverket kräver att vägen momentant – då vinterväglag råder – också skall vara öppen för allmän trafik.
Den nuvarande sträckningen av vägen (på några ställen har ändringar skettgenom nya lantmäteriförrättningar) beslutades vid lantmäteriförrättningavseende Strandvägen i juni 1929. Förrättningen skedde med stöd av Lagom enskilda vägar och syftade till att iordningställa vägen samt att reglera underhållsskyldigheterna för fastigheterna längs vägen.
Historik
Vid förrättningen bestämdes att vägen skulle ha en bredd av minst 3 meter och störst 3,6 meter sidodiken oräknat. Beslut fattades också att den mark som erfordrades som vägområde uppläts av respektive fastighet utan ersättning.
Med tiden skedde avstyckningar och ombildningar av fastigheter längs vägen. Beslutet om upplåtelsen av vägområdet gäller samtliga fastigheter som gränsar till vägen även de som avstyckats eller bildats senare än 1929 eftersom den ursprunglige ägaren redan upplåtit rätten till vägområdet. De fastigheter som inte fanns vid förrättningen 1929 ålades att betala för underhålls kostnader av vägen till de stamfastigheter som de ursprungligen avstyckats från. Meningen var att dessa avgifter skulle gå till underhåll av vägen. Dessvärre blev
underhållet av vägen så dåligt att den på långa sträckor knappt var farbar med vanlig personbil.
Runt 1960 var vägen i så dåligt skick att man beslutade att bilda en vägförening för vägens upprustning och skötsel. I vägföreningen beslutades att alla fastigheter skulle ingå som var bebyggda med bostadshus vare sig det gällde permanent eller fritid med lika rättigheter och skyldigheter. En konsekvens av detta var att alla fastigheter som var tvungna att nyttja vägen också skulle ha en röst.
Dessutom skulle avgifter uttas av andra användare som ansågs ha behov av att använda vägen. Det var t ex Vattenfall, kommunen eller personer som behövde använda vägen för att nå åkrar eller skogsskiften eller nyttjade vägen för andra ärenden som båtplats mm. Det beslutades vidare att avgifterna skulle vara lika stora för alla medlemmar. Frågan om eventuella inträdesavgifter för nybildade fastigheter berördes inte, men har beslutats senare.
Nuvarande regelverk
1997 upphävdes Lag om enskilda vägar och härefter regleras verksamheten av Lag om förvaltning av samfälligheter. Detta innebar bl a att fastigheter som fått rätt att använda vägen före 1997 också ingår i samfälligheten. För fastigheter tillkomna därefter uppkommer rätten vid avstyckning eller annan lantmäteriförrättning genom så kallat officialservitut som lantmätaren har rätt att utfärda om fastigheten är beroende av anslutning till vägen för att kunna fungera och nyttjas. Med rätten att nyttja vägen följer också skyldighet att betala den vägavgift som årsmötet bestämmer. Obetalda vägavgifter och förfallna vägavgifter får numera uttagas i enlighet med bestämmelserna i Utsökningsbalken, vilket innebär att ansökan om utmätning kan inlämnas till Kronofogden för indrivning utan föregående rättsprocess. Kronofogden gör då utmätning i fastigheten och kräver betalning för både obetalda vägavgifter och kostnaderna för sitt arbete och för förfarandet. I yttersta fall
kan fastigheten säljas av kronofogden för att betala förfallna skulder. Lagen anger att, delägarfastigheter är fastigheter som har del i samfälligheten eller nyttjanderätt till vägen genom beslut vid fastighetsbildning och delägare är lagfarna ägare till delägarfastigheterna. Det är delägaren som är skyldig att betala vägavgiften. Vid ägarbyte är både säljare och köpare solidariskt ansvariga för vägavgift som är förfallen och köparens betalningsskyldighet uppstår vid tillträdet av fastigheten.
Strandvägen förvaltas numera enligt samma regler som de flesta andra samfällighet. I vårt fall genom sk delägarförvaltning. Det innebär att delägarna träffas på årsmöte och bestämmer om vägens förvaltning och de avgifter som skall uttas för det kommande verksamhetsåret. Vid årsmötet har varje delägare en röst även om en delägare skulle ha flera fastigheter. Vid beslut i en ekonomisk fråga kan röstningen istället ske efter andelstal. Denna rösträtt begränsas dock av att ingen får rösta för mer än 20% av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade delägare.
Det senare blir dock inte aktuellt i vårt fall eftersom man vid starten beslutade att alla delägarfastigheter endast skall ha en röst. Anledningen är att många fastigheter som tillkommit efter 1929-års förrättning inte har några egna andelar i vägen.
Vägområdets utsträckning
Generellt är vägbredden (själva körbanans bredd) 3,6 meter men på vissa ställen till exempel på broar, svårare passager eller anläggningar som fanns redan 1929 kan bredden vara endast 3,0 meter. Lantmäteriets beslut 1929 och upplåtelsen av vägmarken av markägarna är således betydligt mer än vägens bredd eftersom sk sidodiken ingår. I beslutet anges att dessa tillkommer utöver den uttagna vägbredden. Vid förfrågan hos Vägverket (numera Transportstyrelsen) anger man att till vägbredden skall läggas vägren, dike och vägslänt. Man
uppskattar detta till ca 2 meter på vardera sidan av den angivna vägbredden.
Det sk vägområdet som samfälligheten har att förvalta har således en generell bredd av 7,6 meter med några undantag. Vägområdet kan vara större på vissa platser beroende på behov av diken eller siktröjning.
Väghållarens rättigheter
Samfälligheten är väghållare för Strandvägen. Väghållaren har skyldighet
att hålla vägen i lämpligt skick och har ansvar för siktröjning på vägmarken.
Träd, buskar och sådant som uppställt på vägområdet har väghållaren rätt att
borttaga. Särskilt bör iakttagas att staket, plank eller häckar inte får uppsättas
på vägområdet. Vägområdet i dess helhet är dels till för att säkerställa
möjligheten att sköta vägens underhåll t ex genom dikning skapa avrinning
från vägen, lägga vägtrummor, arrangera mötesplatser samt röjning av
vägslänt och diken och dels för att vägen skall hålla en god säkerhetsstandard.
Vägområdet skall också tillgodose möjligheten till vinterunderhåll dvs utrymme
för plogvallar mm. Snö kan även komma att uppläggas på privatmark när
så erfordras för att hålla en god vägstandard och sikt. För att tillgodose
säkerhetsaspekten kan väghållarens röjningsskyldighet även gälla privat mark
t ex vid nedsatt sikt. På höjden ovan för vägområdet har väghållaren rätt att
röja bort träd, grenar eller annat som finns i området. Enligt Trafikverket skall
röjning ske till en höjd av ca 7 meter inom hela vägområdets bredd.
Anslutningar, anläggningar och byggnationer
Anläggning eller utformning av fysisk anslutning till vägområdet får
endast ske efter godkännande av väghållaren. Fastigheter som nybildas genom avstyckning och behöver vägen för tillfart skall erlägga en inträdesavgift till vägsamfälligheten som fn är 5 000 kr . Vid årsmötet 2013 beslutade årsmöte att ta bort den tidigare avgiften för nybyggnad. Anledningen var att årsavgifterna var avsedda att täcka det underhåll och slitage som får anses vara normalt brukande av fastigheterna. Tyngre trafik som uppkom vid mer omfattande byggnationer som ny-, om-, eller tillbyggnader, markarbeten, skogsavverkningar eller försäljning av jord och grus mm som kan komma att förorsaka mer skador och slitage än vad som kan anses vara normalt brukande för merparten av de fastigheter som är användare av vägen skall ersättas genom särskild slitageavgift. För detta ändamål infördes en anmälningsplikt som innebär en anmälningsplikt till styrelsen (lämpligen via info@bodavagen.se) innan tyngre transporter får genomföras. Under lång tid har den som behövt tyngre transporter varit skyldig att erlägga en särskild slitageersättning. Fram till den i juli 2012 var avgiften 5000 kr, därefter har det varit styrelsen som i efterskott skall fastställt den avgift som skulle erläggas och då efter en bedömning av omfattningen av de genomförda transporterna som grund för avgiftens storlek. Det har visat sig mycket svårt att få fram uppgifter och besluta en säker och rättvis avgift. Sedan 2012 har därför endast slitageavgift debiterats i något enstaka fall. Vid årsmötet den 18 juli 2015 har årsmötet därför beslutat att slitageavgift skall baserad på schablon. Beslutet gäller retroaktivt från den 1 juli 2012 för de som inte redan debiterats slitageavgift för tyngre transporter. Anledningen till att beslutet kan gälla retroaktivt är att det i de flesta fall blir en betydligt lägre avgift än om den tidigare regeln från 2012 skulle tillämpats.
Slitageavgift debiteras med stöd av 48a § Anläggningslagen. Där det står att om en fastighet tillfälligt använder vägen i större omfattning än som svarar än vad som anses vara normalt brukande ska fastighetens ägare utge skälig ersättning.
De schablonregler som årsmötet 2012 beslutat om är gäller byggnation och markarbeten:
A. Den som planerar nybyggnad av ett bostadshus med normal standard och storlek skall innan arbetena får påbörjas betala en slitageavgift på 5 000 kr. Med normal storlek avses en byggnad som är större än en ”Bolundare” (30 kvm) men har en bostadsarea och bi area som är högst 200 kvm.
B. Den som planerar markarbeten eller tomtarbeten utöver vad som ingår i den ordinarie årsavgiften skall innan arbetena får påbörjas betala en slitageavgift på 5 000 kr.
c. Vid byggande eller anläggande i större omfattning än vad som angivits som normalt ovan utgår förhöjd avgift med 2.500 kr dvs. respektive avgift kan högst bli 7 500 kr.
Konstaterad vägskada som kan hänföras till viss fastighets transporter ingår inte i slitageavgiften utan skall ersättas med belopp motsvarande vägsamfällighetens kostnader för skadans åtgärdande.
Transporter med långa och tunga släp medför ofta större skador och kräver särskilt medgivande. Olämpliga tider för tyngre transporter kan vara vår och höst, då vägen kan vara särskilt instabil och känslig. Transporter som anses vara normalt och ingå i vägavgiften för fastigheter bebyggda med bostadshus är något enstaka lastbilslass med grus eller jord per år eller t ex en sopcontainer.
Vid ny anläggning av infart eller anslutning till vägen svarar fastighetsägaren för att infarten utförs på sådant sätt att eventuellt vatten inte rinner ut på vägen samt att vägtrumma alltid skall placeras där dike överfylls.
Uppsättning av nya staket eller andra hinder inom vägområdet kommer att
borttagas av väghållaren på respektive fastighetsägares bekostnad om inte
fastighetsägaren själv efter anmaning borttagit anläggningen.
Mötesplatser
På några platser efter vägen har väghållaren med markägarens samtycke
anlagt särskilda mötesplatser. Dessa får inte användas för parkeringsändamål.
Vägens bredd medger i princip inte möte mellan två personbilar utan risk för
dikeskörning. Väghållaren ansvara inte för dikeskörningar t ex på grund av att
vägkanten brister. Under senare år har vägrenen utnyttjats vid möte vilket
innebär att vägen bredd har ökat. Det innebär att vägen inte har full bärighet
över hela den synbara ytan. Vid möte skall detta ske på platser mötesplatser
eller platser som är särskilt lämpliga t ex vägkorsningar, infarter och avfarter
även om det innebär att det ena fordonet får backa en mindre sträcka.
Parkeringsförbud
Längs hela vägen och anslutna sidovägar samt på av väghållaren anlagda
mötesplatser gäller parkeringsförbud. Dessutom gäller naturligtvis att
övrig mark längs vägområdet är privat mark där parkering av fordon eller
uppställning av andra föremål kräver markägarens tillstånd och godkännande.
All parkering och uppsättning/uppställning av föremål t ex sopkärl skall ske
på den egna marken. Enda undantaget är brevlådor som får uppställas vid
vägrenen, men på egen risk. Praktiskt innebär detta t ex att bilar alltid skall
parkeras så att ingen del av bilen befinner sig inom vägområdet.
Vinterväghållning
I början av säsongen sker plogning mer restriktivt. Syftet med detta är att på en grusväg behöver snön på körbanan packas till av fordon innan plogning sker för att grus och annat vägmaterial inte skall följa med snön bort från vägbanan och hamna i våra diken.
Under vintrar med stora snömängder röjs stora snömängder bort i samband med plogning. Erfarenheterna från plogning snörika vintrar visar att många fastighetsägare har tagit vägområde i anspråk för privat parkering och därigenom skapat hinder för en effektiv väghållning. Det förekommer också att staket uppsatts eller buskar planterats inom vägområdet. Detta beteende har väsentligt ökade kostnaderna för vinterväghållningen.
En av avsikterna med vägområdets bredd är att det normalt inom vägområdet skall kunna finnas plogvallar på 1,5 meter på vardera sidan om vägen så att körbanans bredd inte skall tas i anspråk för plogvallar. Vare sig väghållaren eller de entreprenörer som anlitas ansvarar för skada som uppkommer på egendom som finns inom det 6,6 meter breda vägområdet. Risk för skada på egendom kan uppkomma t ex vid maskinell röjning av vägområdet eller plogning.
Plogning av privata parkeringsplatser eller infarter till fastigheter sker inte genom väghållarens försorg eller på väghållarens bekostnad. Den som önskar erhålla snöröjning av egen parkering eller infart hänvisas att kontakta
entreprenören för överenskommelse om uppdraget och ersättningen.
Halkbekämpning utförs vid behov dock inte till den standard som gäller på allmänna vägar. Sandningen avser halkbekämpning för fordon och sker inte i sådan omfattning att det är riskfritt för gående. Sandning sker med
utgångspunkt från vid tillfället förefintliga praktiska och ekonomiska resurser.
Avstängning eller hinder
Avstängning eller annan åtgärd får ej ske mer än 5 minuter.
Undantag kan göras efter anhållan till och beslut av väghållaren, som har att
i förekommande fall föreskriva villkor beträffande tidpunkt, tidslängd och
informationsskyltar vid vägen.
Väghållaren har möjlighet att avstänga vägen vid underhållsarbete eller
anläggningsarbete på vägen som väsentligen skulle fördyras eller förhindras
genom att vägen trafikeras. Skyltar om avstängningen bör uppsättas minst 24
timmar innan arbetet påbörjas.
Hastighetsbegränsning
Väghållaren har beslutat om hastighetsbegränsning till en högsta hastighet
om 30 km/h. Vid många tillfällen är dock denna hastighet för hög
med hänsyn till omgivningar och trafiksäkerhet. Enligt varsamhetsreglerna i
trafikförordningen är en fordonsförare skyldig att anpassa hastigheten efter
förhållandena och vad trafiksäkerheten kräver. Detta innebär att förare som
håller för hög hastighet kan ställas till ansvar för vårdslöshet i trafik.
På vissa ställen går vägen genom tomt och nära bebyggelse och en låg hastighet,
lägre in 30 km/h, är lämplig.
Trafikverket har i allmän skrivelse rekommenderat att väghållaren uppsätter
särskilda farthinder och anordningar för avsmalning av vägen för att hålla ned
hastigheten på vägen. Denna rätt tillkommer dock endast väghållaren och inte
enskilda fastighetsägare längs vägen. Frågor om väghinder bör beslutas vid
årsmöte eller i vissa fall av styrelsen.
Transporter
Tunga transporter t ex lastbilar med grus, jord, maskiner eller timmer skall
alltid köra närmaste dvs kortaste vägen till av- eller pålastning. Om fordonet
inte kan vända skall kortaste vägen väljas när fordonet är lastat så att den
längsta sträckan vid genomfart sker med olastat fordon. Sådant behov av
genomfart skall godkännas av styrelsen i förväg. Vägen är således
inte öppen för fri genomfart för leveranser och hämtningar. Den fastighetsägare
som beställer tjänster eller transporter är skyldig att upplysa om detta.
Upplysningar
Den fastighetsägare som anlitar entreprenörer eller näringsidkare skall upplysa
vederbörande om de regler som gäller beträffande förutsättningarna att
använda vägen dvs hastigheter, särskild varsamhet och att rätten att nyttja
vägen endast gäller uppdraget på den ifrågavarande fastigheten. Anledningen
till detta är att det på senare tid har kunnat konstateras att ett ökande antal
hantverkare använder vägen för genomfart. Det är alltid fastighetsägarna till de
fastigheter på vilka arbeten utfört eller till vilka transporter skett som ansvarar ekonomiskt gentemot vägsamfälligheten för det slitage och skador som kan ha uppkommit på vägen.
Det åligger fastighetsägare att snarast vid egen adressändring meddela den nya
postadressen/e-postadressen till vägsamfälligheten på info@bodavagen.se.
Glöm inte att ange fastighetsbeteckningen.
Väghållaren skall informeras snarast vid ägarbyte. Upplysningsplikten åligger avgående
ägare och innebär att man lämnar uppgift om fastigheten, avgående ägare, ny ägare och
för den nya ägaren namn och samtliga kontaktuppgifter
inklusive e-postadress.
Stadgar
För Vägsamfälligheten Boda Strandväg finns Stadgar som antagits av ordinarie
årsmöte den 16 juli 2011. Stadgarna gäller alltid före vad som intagits i detta
dokument eller annan handling.